Padang Padang
Vägen dit var som en berg och dalbana. Hyffsat lång, snirklig och väldigt kuperad. Har nog aldrig åkt bil i så branta backar och djupa dalar förut. Chaffören tröck plattan i mattan på vägen upp för att få nog med fart för att orka hela vägen och på vägen ned kändes det som att bilden skulle välta över. Självklart blev jag ordentligt åksjuk.
Den omständiga vägen var dock värd det när man väl kom fram. Taxin stannade uppe på en bro och man gick ned för branta, smala trappor uthuggna i ett berget för att ta sig ned till själva stranden, som var lagomt stor och omringad av de branta klipporna. Den var inte heller så överbefolkad, utan det fanns lagom med plats åt alla. Vad som också gjorde att stranden passade oss så bra var att om man följde berget ut i vattnet fanns grottor som Emanuel kunde utforska medans jag pressade i solen. Tyckte dock det var obehagligt när Emanuel for in och ut och genom dessa grottor. Höll ett ständigt öga på honom och blev orolig när han varit borta ut mitt synfält allt för länge.Emanuel klarade sig dock galant. Min caveman!
Vi fick som väntat inte tag på en taxi. Eftersom stranden låg så avsides så är det inte ett ställe taxibilar cirkulerar som flugor på direkt. När vi stod där uppe på bron vart vi några timmar tidigare blivit avsläppta och jag kände att stressen smög sig på smög det samtidigt upp en man vid vår sidan och frågade om vi hade skjuts tillbaka till vårt boende. Vi klämde lite generat ut ett "Nej det har vi inte". Han erbjöd sig då att skjutsa hem oss efter att han skjutsat hem sina gäster och hämtat sin fru som skulle till byns fiskmarknad för att handla dagens middag. Det visade sig att denna man, Jhon, drev ett litet Homestay tillsammans med sin fru. Det hade bara tre rum till uthyrning vilket jag tycker låter toppen eftersom då hinner man lära känna varandra och prata och man får ett personligt utbyte jämfört med om man bor som vi gör nu, på ett hostel med 40-50 rum.
Som alla lokals vi mött var han snäll, öppen och otroligt hjälpsam. Han bjöd in oss till deras hem och bjöd på vatten medans vi väntade på hans fru. Fan va häftigt/charmigt deras boende var. Inget märkvärdigt egentligen men bara så otroligt häftigt. återväner vi till Bali kommer vi definitivt bo där några nätter. Att deras hem sedan visade sig ligga i en trevlig, genuin indonesisk by med lite mer behagligt tempo än Kuta, gjorde ju inte saken sämre. Byn heter Jimbaran och deras B&B heter Surfer cave.
skriven
Å va roligt att höra av er. Vi har en fin dag i Luleå.10-15 grader och sol. Men nu är sommaren slut och hösten här. Har Emanuel tagit dykcert nu?
Ha det.