Nu har vi alla sammanstrålat och flugit vidare från Indonesien till Filippinerna. Vi har passerat hälften av resan också.

Tiden har verkligen flugit förbi! Dagarna jag och Tina var ensamma passade vi på att lyxat till de rejält med massage, dyra middagar och roliga utflykter. Vi hade verkligen en fantastisk dag på Munduk wilderness camp uppe i norra Bali. Vi blev uppassade som kungligheter och väl omhändertagna av deras personal hela dagen! Det kändes roligt att komma bort från de turistiga delarna av Bali och göra en aktivitet som inte erbjuds av varenda turistbyrå och stånd efter Kutas gator. 

Resan till Filippinerna och Boracay var lång och påfrestande för oss alla.

Vi sov på golvet på flygplatsen och åt knappt någon mat på ett dygn. Vilket resulterade i ett rätt så grinigt gäng. Men nu har vi ätit och vilat massor. Så nu är vi redo att ge oss ut i nattlivet här på Boracay, eller Baracobay som Danne kallade de. Haha! Stranden här, white beach, har flertalet gånger utnämnts till världens vackraste och jag kan inte annat än hålla med. Det är helt sjukt! Den slår de allra flesta stränder jag besökt med hästlängder! 90% av alla turister här är från Korea eller Taiwan. Men eftersom de är rädda för solen och gör allt för att bli bleka så har vi inte många att trängas med på stranden. Vilket passar oss utmärkt! Ni skulle bara veta hur svårt det är att hitta tvål och hudkräm här som inte är "whitening". Vi gör allt för att bli brunare och de gör desamma fast tvärtom. Sjuka värld.